| MALMÖ RODDKLUBBS REGATTA
Denna regatta i Industrihamnen, som 1959 hölls för 10:e gången, har mera än något annat under denna period förmått samla klubbens medlemmar till gemensamma ansträngningar. Det är också en vacker merit i klubbens historia att under så många år genomföra tävlingen med bibehållande av dess stora sportsliga värde.
|
|
Den värsta fienden när det gällt själva tävlingen har under de flesta åren varit vädret, som i månadsskiftet augusti - september ej alltid är så gynnsamt för roddtävlingar och blåsten har många gånger gjort tävlingen ytterst vansklig att genomföra. Det har flera år diskuterats om det ej vore lämpligt att flytta regattan till försommaren men de förfrågningar vi gjort hos gästande klubbar visa att regattan ej bör flyttas. Den har i viss mån blivit en institution som den regatta, vilken avslutar säsongen, åtminstone för de flesta svenska klubbar, som brukar deltaga. Det faktum att den ros över en distans på 1 000 meter gör att den inte bör komma in bland säsongens övriga tävlingar på längre distans. |
| |
|
Banan var förlagd till Industrihamnen. |
|
Regattan var från början avsedd att hållas på sensommaren 1949 med anledning av att klubben då var 65 år gammal. Det var emellertid omöjligt att genomföra någon regatta 1949 då sanktion måste sökas hos Svenska Roddförbundet året före regattans avhållande. Sanktion erhölls för regatta den 3 september 1950 och i maj månad detta år samlades styrelsens arbetsutskott för att dra upp riktlinjerna för arbetet. En regattakommitté utsågs och det var på denna som arbetet med regattans genomförande kom att vila.
|
|
| För att få så stor publicitet som möjligt vidtalades tidningen Kvällsposten att vara medarrangör och detta kompanjonskap fortsatte under fem år. |
|
En mycket viktig sak var att skaffa priser till regattan och här utförde Curt Grahn ett mycket stort arbete. Resultatet blev att vi kunde ståta med vandringspriser i de flesta loppen och t.o.m. har en av de vackraste prissamlingar en svensk roddregatta kan uppvisa.
|
| |
|
Regattans prissamling |
|
Arrangemangen kring den första regattan voro synnerligen omfattande och svåra att genomföra. Vi hade till en början avspärrat området och tog entréavgift till detsamma. Avspärrningen skedde med snöstaket som lånades av Drätselkammaren men detta förekom inte många år. Avspärrningar med rep var nästa etapp men efter några år upphörde även detta och vi slutade med inträdesavgift till tävlingsplatsen. Publiken hade nämligen, på grund av det dåliga vädret, som för det mesta rådde på regattadagen, inte infunnit sig i sådan utsträckning att inträdesavgift ansågs motiverad. Under dessa regattans första år satte vi vid målplatsen upp flera rader med bänkar, som också lånades av Drätselkammaren.
|
|
Att sätta upp avspärrningar och bänkar gick väl an men svårigheterna infann sig när det gällde att ta ner dem och stuva dem på lastbilar. Vi hade nämligen förbundit oss att lämna igen dem på måndagsmorgonen. När regattan var slut fanns det endast ett fåtal kvar av dem som hjälpt till på dagen och så måste de som plikttroget stannade kvar arbeta in till sena kvällen. På den första regattamiddagen vi hade på Restaurant Stranden anlände vid 9-tiden på kvällen några trötta kämpar, som i mörkret därute vid Industrihamnen tagit hand om allt" material från regattan innan det var tid att tänka på någon fest för deras del.
|
Vi hyrde under de första åren flaggstänger av Malmö Hamn, vilka placerades vid målplatsen. Kostnaden för stängernas uppsättning och nedtagning var emellertid mycket betungande och vi slutade snart med denna utsmyckning.
|
| |
|
|
Affisch. Tidningen Kvällsposten vara medarrangör under fem år. |
|
| |
Det har emellertid inte gjorts något avkall på regatta-arrangemangen ur sportslig synpunkt utan vi ha ständigt försökt att göra dessa bättre. Förslag att anordna lös start har alltid tillbakavisats och för att kunna arrangera fast start bygga vi varje år vid båtplatsen fem flottar på plåtfat vilka förbindes med stålrör till en 60 meter lång flotte, som bogseras ut till startplatsen. 6 stora flottar bogseras, vid varje regatta, ut till Industrihamnen och placeras vid båtplatsen och målet. Militärpersonal med kortvågsradio vid start, mål och båtplats sköta förbindelserna. Dessutom få vi per radio meddelanden om ställningen i loppet från 500 meter och publiken kan på detta sätt följa loppet genom en högtalaranläggning, som monteras upp vid målet. Omklädningsrum med duschar stå till roddarnas förfogande och självfallet har läkare eller sjukvårdare alltid funnits vid tävlingen. |
| |
Regattan har inte endast rönt uppmärksamhet innanför vårt lands gränser. Förutom de svenska klubbar, som år efter år besöka oss, har vi genom regattan fått kontakt med danska klubbar, som regelbundet besöka oss: Danske Studenters Roklub, Lyngby Roklub, Roklubben Viking m.fl. Dessa klubbar har med sina goda roddare härjat i prislistorna och ha i några fall för alltid hemfört vandringspriser. Vi nämna: Danske Studenters Roklub, som 1955 för alltid erövrade Kvällspostens vandringspris i åtta, senior och Roklubben Viking, som 1957 erövrade Direktör O Gehlins vandringspris i inriggad fyra, juniorer och 1958 Direktör Richard Hains vandringspris i fyra, senior. |
| |
Även tyska klubbar ha besökt oss med anledning av regattan och Neumunster Ruder-Club (tidigare Wassersport Verein, Neumunster) tillhör de besökare vi sett här åtskilliga gånger.
|
| |
|
Dir. Richard Hain förrättar prisutdelning. |
| |
Det är inom Malmö Roddklubb en allmän uppfattning att denna regatta bör leva kvar som en roddsäsongens höjdpunkt för klubben. För att genomföra detta fordras emellertid många frivilliga krafter och det är i förhoppning att dessas antal skall öka som denna lilla redogörelse för Malmö Roddklubbs Internationella regatta i Industrihamnen slutar. |
|
| Malmö Roddklubbs jubileumsskrift 1959. |
|
| |
